Att orsaka att HERREN föraktas
Varför har du då föraktat HERRENS ord och gjort vad ont är i hans ögon? Hetiten Uria har du låtit slå ihjäl med svärd, och hans hustru har du tagit till hustru åt dig själv; ja, honom har du dräpt med Ammons barns svärd. Så skall nu icke heller svärdet vika ifrån ditt hus till evig tid, därför att du har föraktat mig och tagit hetiten Urias hustru till hustru åt dig. Så säger HERREN: Se, jag skall låta olyckor komma över dig från ditt eget hus, och jag skall taga dina hustrur inför dina ögon och giva dem åt en annan, och han skall ligga hos dina hustrur mitt på ljusa dagen. Ty väl har du gjort sådant i hemlighet, men jag vill låta detta ske inför hela Israel, och det på ljusa dagen. Då sade David till Natan: Jag har syndat mot HERREN. Natan sade till David: »Så har ock HERREN tillgivit dig din synd; du skall icke dö. Men eftersom du genom denna gärning har kommit HERRENS fiender att förakta honom, skall ock den son som har blivit född åt dig döden dö (2 Samuel 12:9-14).
Vi har i dagarna kunna läsa om hur Pingst FFS ledaren, Daniel Alm, anklagas för maktmissbruk av sexuell karaktär. Det är i stort sett allt vi vet. Men det som har slagit mig när jag har läst om detta i många svenska medier är hur lite Gud värderas. Det är som om Gud inte finns med i bilden, ändå är det en pastor, en ledare för ett samfund, hur obibliskt ett samfund än må vara, som står anklagad.
Pelle Hörnmark som skall ta över provisoriskt sörjer över de drabbade människorna (se Dagen artikel). Linalie Newman, som själv saknar all trovärdighet, säger att hon upplever “‘sorg, vrede och djup trötthet’ inför att en man i frikyrkan än en gång dyker upp när det gäller att missbruka makt – och säger att det är en tung dag att vakna upp till.” (se Dagen artikel). Församlingen Alm förestår upplever sorg, oklart för vad. I en ledare i tidningen Dagen lyfts fram hur händelsen skakar och påverkar utsatta och anställda, men att pingströrelsen är större än dess ledare (se Dagen artikel). Den här händelsen orsakade också att ett påtänkt bönemöte för Sverige ställdes in.
Så, ovan kan vi läsa om vad tragedin består i, jag säger inte att de har fel, men den stora tragedin är hur Guds namn hånas, hur Gud föraktas på grund av detta. Jag har inte brytt mig om att kolla upp allt som sagts på Expressen, Aftonbladet, Omni osv., utan låter Dagen få vara talesperson för kristenheten. Det här är inte den första skandalen i världen eller i Sverige med maktmissbruk. Jag är inte särskilt förtjust i den termen, jag tror den är väldigt missvisande, det är en uppenbart feministisk term som saknar all verklighetsförankring. Feministerna ser maktstrukturer i moln som far fram över himlen, och de dekonstruerar bibeltexter utifrån dessa termer och far väldigt vilse. Nu när det var sagt, så är inte det här den första händelsen där någon form av sexuella övergrepp sker, det är framförallt tydligt i Katolska kyrkan och inom evangelisk karismatiska kyrkor och samfund. Hos dem som tycks acceptera uppenbarelser utanför Skriften, hos dem som inte anser Skriften vara ofelbar, sann i allt, och tillräcklig i sig självt till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, till att gudsmänniskan blir fullt skickad till allt gott verk (2 Tim. 3:16–17). Det är sällan man läser om något sådant hos de som håller Skriften högt. Men hos katoliker och karismatiker tillåter man externa uppenbarelser, man även uppmuntrar sådana. Guds Ord är redan fullbordat och fullkomligt, vilket de alla förnekar på olika sätt.
Därför att dessa församlingar och samfund inte ser på Bibeln som Guds fulla och perfekta Ord kan man ordinera kvinnor till pastorer och präster, kan man stryka 1 Kor. 6:9–10 ur Bibeln, och välkomna även uppenbara syndare in i gemenskapen, och till och med låta dem bli ledare. Man struntar i, genom att upproriskt trotsa Guds uppenbarade vilja, att ha församlingstukt, eller att hålla fast vid separering, vilket Gud har befallt oss. Man kan bjuda rakt in i församlingarna världslighet utan att förstå att det är en surdeg som kommer att genomsyra hela degen. Man predikar inte heller helgelse, man förväntar sig inte att den som kallar sig kristen skall vara en ny skapelse i Jesus Kristus. Alltså stryker man stora delar av Guds Ord utan skam, och kallar sig själva kristen. Därför att bekännelsen anses tillräcklig för att kalla sig kristen; en bekännelse utan några som helst tecken på separation, helgelse eller förvandling, är tillräcklig för att du skall tas upp i en kyrka, och pastorn kalla syndaren för himmelrikets barn.
Det är därför inte konstigt att människor som godtyckligt klipper ut stora stycken ur Guds Ord och sedan slänger dem på elden som kung Jojakim (Jer. 36:23), inte kan se hur Guds heliga namn hädas och föraktas genom det som har hänt. Som vi kunde läsa om ifrån 2 Samuelsboken, där Davids synder hade givit Guds fiender orsak till att förakta Gud. Gud vakar svartsjukt över sitt stora och heliga namn, det skulle de också veta om Bibeln på något sätt var verklig och viktig för dem. Man kan väl inte heller säga att sexuella synder är ouppsåtliga synder utan verkligen uppsåtliga, rebelliska, och förhärdande. I 4 Mosebok kan vi läsa om hur prästen kunde bringa försoning för ouppsåtliga synder, men den som begår något med upplyft hand, i trots, i uppror, han hånar HERREN, och han skall utrotas ur sitt folk (4 Mosebok 15:28–30). Nu behöver vi inte frukta att utrotas ur Guds folk ens på grund av uppsåtliga synder, men den som gör det, han hånar HERREN. Varför är det ingen av kristenheten som ens tänker på att våra liv och vad vi gör kan orsaka att HERREN baktalas, hädas och hånas? Varför bryr vi oss inte om det? Var är vår kärlek till HERREN, som har skänkt oss allt i Jesus Kristus?
När jag läser på forum om denna händelse kan jag tydligt se att Guds namn hånas på grund av detta. Jag känner outsäglig sorg över att Gud hånas och föraktas på grund av våra synder.
I Hesekiels tjugonde kapitel kan vi läsa flera gånger om hur Gud för sitt namns skull handlar på ett visst sätt mot sitt folk, “Men vad jag gjorde, det gjorde jag för mitt namns skull, för att detta icke skulle bliva vanärat i de folks ögon, bland vilka de levde, och i vilkas åsyn jag gjorde mig känd för dem, i det jag förde dem ut ur Egyptens land” (Hes. 20:9), “Men vad jag gjorde, det gjorde jag för mitt namns skull, för att detta icke skulle bliva vanärat i de folks ögon, i vilkas åsyn jag hade fört dem ut” (Hes. 20.14), “Men jag drog min hand tillbaka, och vad jag gjorde, det gjorde jag för mitt namns skull, för att detta icke skulle bliva vanärat i de folks ögon, i vilkas åsyn jag hade fört dem ut” (Hes. 20:22).
Varför föraktar den evangelisk karismatiska rörelsen Guds heliga och härliga namn? Varför föraktar man Guds heliga och perfekta Ord? Varför tillåter man externa uppenbarelser som om Guds Ord inte var fullständigt och perfekt? Och varför ser ingen hur en ledares sexuella synder, eller vilken som helst som kallar sig för kristen, och syndar på ett sådant sätt, orsakar att Gud blir hånad och föraktad?
Jag ber att Gud skall orsaka en sorg i hjärtat hos hela kristenheten så att den av hela sitt hjärta vänder om till Gud och blir helade, och ser på Gud som den heliga och fullkomliga Gud han är, som vakar svartsjukt över sitt namn.